Aaarrgghhh!!!!!!!

Jag känner mig uppgiven, besvärad, bekymrad, orolig, rastlös, spattig och allt annat som innefattar obehag fysiskt och psykiskt.

Inatt kl 01.24 (jag memorerade klockslaget) vaknade vi, både Per och jag, av att det rann vatten någonstans. Rann och droppade om vart annat. Tänkte att det var ett hejdundrande regnoväder ute och att det var det vi hörde. Men nej, det var något annat. Jag gick upp, fast besluten om att ta reda på vad det var.

Till min stooora förskräckelse har katten, som jag borde ha förutsett, vält en vas med blomvatten som runnit ut över hela bordet och ner på golvet.

Det tycker ni inte låter som en big deal va, well, om jag säger att min dator stod på bordet då. Va säger ni nu då!?

Min fina, fina lilla HP stod där i vattenpölen och ropade på hjälp.

Jag gjorde vad jag kunde (flyttade bort den och torkade av den), torkade upp vattnet och lade mig i sängen igen med en gnagande oro i kroppen.

Alla mina bilder, mitt skolarbete, recept och små filmer på Esther, allt ligger på den hårddisken. Åh, varför har jag gjort mig så sårbar?

Per muttrade om att batteriet "måste du ta bort" och "du får ta min dator imorn, du kan få kortslutning om du startar den och det är fukt kvar". Han vet ju sånt här, tack o lov på sätt och vis. Men det förändrar inte det faktum att jag sitter här, vid hans dator och undrar om jag någonsin vågar starta min pärla igen...

Åh, idag är ingen bra dag, än.

Jag uppdaterar er lite senare.

Hej så länge.