Hej på er!

Nu var det sådär alldeles för många dagar sedan jag uppdaterade.

Jag har haft lite motivationsbrist till bloggen.

Vi har ju gjort en del korta resor på sistone och det har resulterat i mycket häng i CCR samt på däck istället för att sitta i hytten och blogga. 

Jag är ju en rätt social prick så då är det perfekt att sitta där nere och plugga, prata eller bara dricka kaffe och titta på siffrorna på skärmarna.

Fortfarande är allt lika bra här ombord, jag vill verkligen inte att det ska ta slut!

Så fantastiskt många bra och nyttigt kontakter jag har knutit under dessa veckor, så mycket jag lärt mig och fått se. Jag känner mig inte färdig.

Den här praktiken har verkligen golvat alla mina förväntningar, och jag vet att jag verkligen valt rätt väg i livet.

Samtidigt ska det bli så skönt att komma hem till livet och vardagen hemma också.

Jag är lyckligt lottad som ändå hamnat på ett fartyg som gått på Göteborg så pass mycket.

Jag ska även försöka skärpa mig med bloggen - men ha tålamod. Vissa dagar är det också stor brist på internetuppkoppling som gör att jag inte orkar vänta på webbplatsen. Hoppas ni förstår!

Ta Hand om Er!

Många stora kramar

/Matilda

Hej på Er!

Rapporterar in från ett något gråmulet Gävle denna söndagseftermiddag.

Idag är jag egentligen lite ledig men i sedvanlig ordning är jag ändå närvarande i största möjliga utsträckning.

Förmiddagen har spenderats med överstyrman i cargo control room (CCR), hängandes över axeln och frågat 5464421 frågor. Nu har jag ju varit där tidigare men idag fick jag, under hans kontroll, vara lite ansvarig.
Det är alltså från CCR som alla lastoperationer sköts.

Förenklat beskrivet: idag lastar vi, då övervakar man allt från lasthastigheten, tryck och temperatur på lasten. Man anpassar ballasten, dvs tömmer, i förhållande till den lastade volymen för att fartyget ska hålla jämnt trim och slagsida osv.

Mycket handlar om att öppna och stänga ventiler, starta och stänga av pumpar i rätt tid för att lastoperationen ska förbli effektiv och samtidigt bibehålla stabiliteten i fartyget. Förenklat.

Intressant och lärorikt. Något man inte till fullo lär sig i skolan, även fast skolan har lastsimulatorer.

I stor utsträckning är det främst ombord man lär sig, sedan måste man också ha i åtanke att fartygen skiljer sig åt i fråga om utförande, instrument, ventiler, pappersarbeten med mera. Ja, nog om det.

Vi kom in tidigt morse, kl 01.30 infann jag mig på däck. Kallt men inte så farligt som jag trott, ändå var det långkisar som gällde. Nu är hösten verkligen här.

Annat var det i fredagseftermiddag när vi kom till Stockholm.

            Strålande solsken från huvudstaden.

Och till min stora förtjusning låg vi vid Nacka strand, med andra ord ett stenkast från gamla Finntorp.
Jag passade på att ta mig en promenad utmed vattnet, det som en gång var min gamla löprunda.

  Ett klent försök att illustrera inloppet där promenadbryggan finns. Den promenadlängan har mina fötter nött på så många gånger, och inte hade jag kunnat föreställa mig att jag skulle komma tillbaka så snart.

Stockholm känns som ett avlägset minne, ingen del av mig längtar tillbaka till den staden. Åtminstone inte som en bostadsort. Men återseende är inte dåligt på något sätt, särskilt inte när hösten bjuder på strålande sol.

Nu måste jag dessvärre runda av. I natt, omkring 02:00, kastar vi loss och seglar mot Stockholm - igen. 

Därefter styr vi kosan mot västkusten, lastning i Brofjorden och lossning i Göteborg.

Korta resor och många förtöjningar. Men det är också på sätt och vis positivt, då infinner sig en ökad trygghet, rutin och erfarenhet i förtöjningssituationerna. Det värdesätter i alla fall jag.

Trevlig Söndag Allesammans!

Kram

-m

Hej på er!

Ja, nu var det ett tag sedan jag uppdaterade.

Dagarna rullar på i sådan takt att jag knappt vet om det är tisdag eller lördag.

Allt är fortfarande lika bra här ombord som tidigare. Det enda som nu börjar göra sig till känna är hösten, det regnar mer och är kallare ute.

Sedan England har vi varit i Göteborg, Stenungsund, Göteborg, Brofjorden, Göteborg, Halmstad, Göteborg och nu är vi på väg upp till Stockholm. Därifrån ska vi vidare till Gävle (då är det hög risk för långkalsonger va?), tillbaka till Sthml, ner till Brofjorden och sedan Göteborg. Många kortare turer runt svenska kusten med andra ord.

Det är inte så illa men jag föredrar ju när vi har lite längre sjöresor. Att vara på väg är liksom mer tillfredsställande på något sätt. Fråga mig inte varför.

Turerna kring Göteborg har dock inneburit lite andra uppgifter för min del. Våra skeppare håller på att ta lotsdispens för Göteborg. Innebörden av detta är att de skulle slippa ta lots varje gång vi går genom skärgården in till Skarvikshamnen i Göteborg. Då får de köra själva istället, och som ni ser så är vi i Göteborg ganska ofta.

Behöver jag förresten ens nämna att lotsning också kostar pengar? Det gör det.

Men, men, uppkörningarna har i alla fall inneburit att jag har fått vara utkik på bryggan under tiden.

För mig är det både riktigt bra och lärorikt, att få delta i arbetet på bryggan på ett litet men ändå ansvarsfullt sätt.

Stort steg för Matilda.

Idag var heller inget undantag vid utkörningen.

Annars är det som vanligt, arbete på däck på förmiddagarna och bryggvakt på eftermiddagarna.

Det låter kanske inte så glamoröst, vilket det heller inte är, men ack som jag trivs.

Skolan känns som ljusår borta, och samtidigt har jag ångest över att den närmar sig för varje dag som går.

Jag börjar mer och mer förstå "normal-Svensson", han som har 4 veckors semester och får ångest när slutet närmar sig. Lite så känns det.

Men jag ska inte vara orättvis, skollivet bra på sitt vis.

UPDATE

Av okänd anledning så försvann text och bild i detta inlägg..

Högst besynnerligt.

Det som försvann var: "En normal vardag kommer i alla fall innebära att jag får träffa min lilla familj varje dag.

Det längtar jag såklart efter mest av allt!"

En löjligt dålig bild, men ungefär så här ser jag ut när jag målar, målar, målar och målar.
 Det var väl också högintressant information. Eller inte.

Ta hand om er!

Kramar-m

God Kväll!

Snart sitter jag uppkrupen på min säng och kikar på en, förhoppningsvis, underhållande film.

Tänkte bara göra ett kort inlägg från dagen i Southampton.
TYVÄRR fotade jag inte så mycket, främst för att jag spenderade större delen av tiden för mig själv, lallande omkring i butik efter butik. 
Hittade lite nödvändigheter så som shampoo, tandkräm osv, samt presenter till barnen såklart.

Men bäst av allt var nog maten.

Älskade, efterlängtade sushi - Så gott!!

Lyckan för Matilda var total.
Och mer fotat än så från Southampton blev det inte.

Haha!

Ja, ja, en annan gång kanske?

Vad mer?

Tidvatten. Jag har ju nyligen läst kursen om tidvatten i skolan så det var ett trevlig inslag att få se det på riktigt.

Ja, nu har ju jag sett det tidigare, tidvatten alltså, men inte med mina nya kunskaper kring det.

Exempelvis hur det påverkar vårt djupgående samt i relation till farten, när vi kan lämna kaj för att ha tillräckligt med vatten under kölen, vilka faktorer som styr vattenhöjden, årstidsvariationer osv. Ni fattar.

  Och så lite ögon-godis för min egen skull. En gastanker. LNG-gas.

Ser ni förresten leksaksbåtarna intill/framför?

Det här är ett riktigt stort fartyg, och om ni inte redan visste det så har jag en barnsligt löjlig fascination för riktigt stora saker.

Framförallt riktigt stora fartyg.

Synd att storlek inte kan fångas på bild.

Gott folk, det var allt jag hade att tillägga denna söndagskväll.

Imorgon eftermiddag kommer vi till Göteborg för lastning.

Heavy Gas Oil, med allt vad det innebär kommer jag att berätta om en annan dag.

Cheers!

-M

Vi har anlänt till jettyn utanför Fawley, brittiskt väder när det är som bäst. Grått och regnigt.

Själv är jag i sedvanlig ordning på ett strålande humör, trots att Janek (båsen) väckte mig klockan 04.45 för förtöjningen. Det är sådant som hör till min praktik, och jag vill naturligtvis vara delaktig i alla procedurer här ombord oavsett tid på dygnet. Men nog om det.

Om jag inte missminner mig så kom vi till brittiska kusten i förrgår. Vi har legat uppankrade i lite drygt ett dygn innan vi kunde gå till kaj. Så här såg kvällen ut då.

Igår var det åter underbart väder, varmt och skönt. Vad gör man då runt 14-tiden?

Lotslejdaren på plats, livbojar i vattnet och så hoppar man från fören och driver med strömmen tillbaka till lotslejdaren.

Det var ganska stark ström igår vid badtillfället, omkring 1,5-2 knop, det orkar i alla fall inte jag simma mot.

Så att hoppa i och bara driva med strömmen var en något nervös men härlig känsla.

Och som den fegis jag är i vanliga fall var måttligt stolt över mig själv när jag vågade hoppa från relingen.

Det kunde förvisso varit lite varmare i vattnet, tror det låg omkring 17 grader, men det är bara en petitess i sammanhanget. Det var tal om bad senare under eftermiddagen men då hade strömmen tilltagit till närmare 3 knop och då är det inte läge att hoppa i, 3 knop låter inte mycket men att simma i strömt vatten var betydligt svårare än jag hade trott.

Disen höll sig kvar men den brittiska kusten var stundom rätt tjusig, synd att det är svårt att fånga det på bild.

Idag kliver jag i land, tar sällskap med båsen och hans son in till Southampton. Han grabb hämtar oss med bil.
De ska umgås och jag ska lalla runt i affärer och spendera lite tid med mig själv. Det är min plan.

Vi har i alla fall omkring 20 timmars lossning framför oss så varför inte passa på att besöka en stad man inte sett tidigare!?

Ok, gotta go.

Vi drar om 15 minuter!

Puss och Kram, jag tänker mycket på er ska ni veta!

/Matilda

Hej på er!

Jag har just avslutat en dag under strålande sol, varm luft och på stilla vatten.

Det är fantastiskt, dessa dagar vill jag verkligen inte gå in. Sommaren håller sig kvar här nere.
Vi är fortfarande i Dover Strait, ett stort trafikseparerings system (TSS), här rör sig mycket trafik och prekära situationer kan uppstå när många fartyg ska samsas på liten yta. Ni vet Dover/Calais-sträckan.

Dock inga krångligheter denna strålande dag, trots att sikten stundom inte varit mer än 1,5-3 Nm ( 1Nm = 1852m), vilket klassas som nedsatt sikt ur navigations perspektiv.
Anyway, solen har trots detta letat sig igenom diset.

Vi målar, målar och målar lite till, men vem klagar när det innebär shorts och linne istället för röd, otymplig overall? Jag tillhör klungan som föredrar shortsen. 

Vem tyckte förresten att overall var det mest optimala arbetsplagget på ett fartyg som detta?

Den frågan har jag ställt mig många gånger sedan jag kom ombord. Sa jag många gånger? Mer än så.

Från det ena till det andra, så här ligger det till, internet protesterar högljutt när jag försöker ladda upp fler än en bild i taget. Och från vår passage genom Kielkanalen har jag så mycket bilder/filmer jag vill lägga upp här, för att visa er vad jag får se och uppleva. Att ladda upp en bild i taget tar en mindre evighet, mitt tålamod räcker inte riktigt till, men här är ett axplock i alla fall.

Omkring kl 07.30, kanske 08.00, ett av många möten.  

  Vy akteröver, fartygen går mer eller mindre i konvojer under resan.

  På styrbords- och babords sida finns s.k dolphins (hoppas jag inte ljuger nu? Jag vet inte vad det svenska ordet är för dessa "träbojar") De markerar hur långt ut man kan gå när man får lite bredare möten. Ser ni att vi girar åt styrbord? Klart ni gör. Kanalen har en viss bredd, ca 100 m kanske, men här är ett bredare område avsett för just möten.

Approaching the lock: "stand by fore and aft"

Vi närmar oss alltså slussen, slutet på kanalen, på väg ut i Elbe.
Ni ser andre styrman och båsen på stand-by i fören. Till höger i bild står lotsen och bistår befälhavaren. Det är alltid befälhavaren som manövrerar i dessa situationer men lotsen bistår med råd och dirigerar oss i rätt läge.
T.ex vilka bollards (hittar inte svenska ordet) vi ska förtöja på, hur långt det är till slussporten osv.

  Förspringet ute och förändan på gång.   Sällskap på babord sidan.

Och ett fartyg akter, babord sidan.
Till vänster, den syns inte på denna bild, är slussporten.
 

  4 timmars sömn, helt frivilligt eftersom man inte vill missa något, medförde en något trött men mycket belåten Matilda. Åh, horribel bild, men inga grava förändringar va? Still me. Den bjuder vi på.

I kväll tror jag vi ankrar upp utanför den brittiska kusten och går till kaj imorgon.
Fawley, jag undrar om det är värt att gå i land? Vi får se.

Ha det fint gott folk!

Puss och Kram

/Matilda

Jag lovar en bättre uppdatering lite senare.

Much to do!

För jettyn i Porvoo är nämligen inte lika exotisk

Östersjön kan vara, även i lite busigare väder.

Vy från min nya hytt.