...sitter jag i en soffa i Karlsborg, närmare bestämt hos familjen Nyman och njuter av världens skönaste sommarlov.

Detta här hänt under veckan som gått sedan förra inlägget:

• Torsdagen 14/6 - Besiktning av lägenheten på morgonen, inga anmärkningar.
  Lekträffar med grannbarnen en sista gång. Esther fick en fin present av Emil och Elias.
  
  
• Fredag 15/6 - Packa, stuva, bära, flytta! Mor och far kom med bil och släp, David och Per bar de tyngsta möblerna och på dryga tre timmar hade lägenheten tömts.
  Tidigare under samma dag var Per och "skrev av" kontraktet på lägenheten, han fick då veta att de som ska ta över vår lägenhet gärna tog emot nycklarna tidigare, dvs under fredagseftermiddagen, mot att de själva lejde bort flyttstädningen. "Tack och hej" sa vi, gav dem nycklarna och lämnade vår fina lägenhet, tom och lite, eller ganska mycket, smutsig. Nu är vår Stockholmstid förbi. Ömsom känns det lite sorgligt men allra mest så himla skönt. Jag är så enormt glad, lycklig och förväntansfull på vad som komma skall!!
  
  
• Lördag 16/6 - Jag vaknade och såg framför mig en fin lördag med häng hos Nymans, loppissturer, läsa bok i solen och bara ta det extremt lugnt. 
  Så såg större delen av dagen också ut, fram till 15-tiden ungefär. Per hade varit ute på ärende i Forsvik och jag tänkte inte så mycket mer på det, men med sig tillbaka hade han en påse med ombyte och sa "du kanske vill göra dig i ordning nu, typ ta en dusch och byta om." Jag har aldrig känt mig som ett större frågetecken, gjorde som jag blev tillsagd och en stund senare satt vi i bilen och rullade mot vad jag trodde var Skövde.
  Så fel jag hade, vi hade inte kommit långt förrän Per vände bilen och sa nåt om att han "måste byta skor" och så åkte vi till min mor och far. Där hade jag inte varit under dagen och när vi kom dit hade de satt upp ett stort partytält i trädgården, hängt ballonger, lövat och gjort det fint.
  Jag stod fortfarande som ett fån och fattade inget. När sedan gästerna började trilla in och gratulera mig till min examen började bitarna falla på plats.
  En studentfest för mig hade Per, med back-up från våra föräldrar, ordnat i största hemlighet.
  Han hade inte alls varit i Forsvik utan i Åsen och förberett.
  Jag kan inte i ord uttryck hur överväldigad, glad och rörd jag var av denna tillställning och alla som kom för att gratulera mig. Vilken lycklig dag! Tack alla, och framför allt Tack min Älskade Per.
  Jag blir fortfarande tårögd när jag tänker på det fina talet du höll till mig.
  Om du visste vad jag Älskar dig!   
  
  
• Söndag, måndag och tisdag - Och nu sitter jag här, i en soffa på Strandvägen och kunde inte ha det bättre än det är just nu. Jag har hunnit med att äta smörgåstårta till frukost ett par dagar i rad, gå på tårtkalas i Tibro, läsa ut sommarens första skönlitterära bok, strosa i inredningsbutiker och få tok-mycket idéer till mitt nya hem, äta rökt sik och röding från Klangahamn (ett måste när man är i Kbg) och sist men inte minst invänta eventuellt vattenkoppsutbrott på Esther.
  Hon träffade ju grannbarnen på torsdagen, dagen innan utflytten, och på lördagen ringde Ellen och sa att Emil fått vattenkoppor. Första kopporna kom på fredagen och på lördagen var han fullkomligt nerprickad.
  Jag hoppas att Esther är smittad, då har vi avklarat det sen. Men samtidigt hoppas jag att hon håller sig frisk över midsommar och sin födelsedag 1:a juli. Håll tummarna!!
  Vore ett fint litet minne att ta med sig från tiden som Finntorpsbo för henne, kanske, eller inte.

Ja, en vecka med så många betydelsefulla inslag.
Det känns som att en bättre start på sommaren 2012 får man leta efter!

Puss och Kram

/m