Nämen Hällå Där!

Herre Jisses, det var INTE igår jag var här och kokade ihop ett par meningar.

Ja, ja. Vad göra?

En mörk fredagsmorgon, under en fantastiskt stjärnhimmel, kl 04:30 den 1:a november firades jag, kapten och överstyrman ner i MOB-båten (MOB = man over board). Detta var från vår ankarplats utanför Sundsvall och ca 15-20 minuter senare stod kapten, jag och min jätte stora väska på landbacken.

Där och då slutade äventyret på Tarnbris. Tårar fälldes av trötthet, lycka och sorgsenhet.

99 dagar ombord,från strålande sommardagar till en annalkande höst, och nästan lite vinterkänsla, har passerat under min tid där.

Mycket skratt, nyvunnen kunskap och viktiga kontakter är bara några inslag som jag har med mig.

Idag, tre veckor senare, sitter jag åter framför datorn, plöjer genom papper eller hänger över sjökort och radarbilder.

Skolan lät inte vänta på sig. Långt ifrån.

Det känns mer eller mindre hysteriskt att kastas in i detta tempo efter månader av frånvaro.

Hjärnkontoret går på högvarv. Skolmässigt pratar vi nu.

Men det mesta är sig likt, mer eller mindre.

Barnen går på dagis mellan 8-15 varje dag, Per jobbar vid sin dator och katten sover i stort sett hela tiden.

Ok, i ärlighetens namn, det har väl varit lite besynnerligt. Jag har kommit hem till en vardag som inte var vardag när jag mönstrade på.

Edith var fortfarande liten bebis (i mina ögon) och Esther var, då som nu, pratglad och trotsig 3-åring.

Men efter hemkosten märker jag hur dessa två flickor blivit större och förändrats.

Esther är visserligen fortfarande stans största pratkvarn, men betydligt mer vältalig och använder ord som hon inte gjort tidigare. 3-års-trotsen har lugnat ner sig men en ny typ av trots tagit form. Den av mer utstuderat slag.

Nu är hon medveten om att hon gör fel, och hon gör det med vilja.

Edith har inte bara vuxit på längden, fått fler tänder och lärt sig nya ord. Hon visar även STORA tendenser till ett humör utan dess like.

Tänk att två barn kan vara så olika!? Älskade ungar!

Och bara en sådan sak som att jag inte riktigt bott in mig i lägenheten. (Inflytt var 1 juli, mitt i semestern, och påmönstring 25 juli)
Nu börjar den kännas som ett inbott hem, för ett par veckor sedan var det lite si och så med den saken..

Att dessutom pendla med kollektivtrafik till skolan, också helt nytt och fortfarande lite ovant.

Promenadavstånd och Älvsnabbare (båt) var jag ju grymt bortskämd med tidigare.

Men jag är Glad. Så glad över att få vara hemma igen. Glad över att få träffa min fina familj dagligen och skolan, hur tufft det än känns, så är det kul och nyttigt att få aktivera hjärncellerna.  

Och Tarnbris anlöper Göteborg tillräckligt ofta för att jag ska få chansen att åka ner och hälsa på om eventuell abstinens uppstår.

Borta var verkligen så långt över mina förväntningar - bra alltså - men är hemma alltid Bäst!

Per och Esther har satt året glögg, Edith bistår med sitt sällskap.

En kvällstur på cykel till kyrkogården på allhelgonadagen, tyvärr är mobilen inte optimal att fota med i mörker..

Marvin håller mig sällskap när jag pluggar. Han tycks ha längtat efter sin matte, viker inte gärna från min sida vare sig det gäller plugg eller nattetid. Dvs. han sover bokstavligt talat PÅ mig. Katt!

Lång dag i skolan med navigationssystem åtföljs av god middag. Här; Edith äter hemlagad sushi. Sedan blir det bad medan jag sitter bredvid och sjunger alla sånger jag kan ur sångboken. Och när kvällen kommer blir det välförtjänt vuxentid.

Och idag har glöggen silats, nu skall den stå till sig en vecka.

Det börjar vankas jul hörrni!

Ni vet ju vad jag tycker om den saken!! HURRA!

Puss och Kram

/Matilda

 

hos familjen vanlig

11 december 2013 05:09

Vilka härliga bilder!!! Verkar som om ni har det mysigt tillsammans nu när du är hemma :)
Blir fortfarande imponerad varje gång jag läser din blogg.... dels hur du orkar plugga o vara hemifrån nu när barnen är så små - men också över ditt häftiga o annorlunda karriärval - önskar att jag också hade ork o lust att ta tag i att byta inriktning. Men jag vet inte riktigt vad jag vill... eller vet väl inte om jag vill det tillräckligt för att våga??

Hoppas du hinner med nåt mer inlägg före jul, annars God Jul på er hela familjen.

kram kram

http://sturegatan3.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej,   Ett behov sköljde över mig och jag kände för att skriva ett par rader... Över ett år sedan det hände senast. Tänk så mycket ett år kan innehålla. Ett år. 5:e april är dagen, "förhoppningsvis" kanske ska tilläggas, det är dagen a...

Hej på er,   Det blir inget långt inlägg denna afton. Hos mig är klockan snart 22:00 och måndagen stundar alldeles för snart. Vi har haft haveri på servrarna och har varit utan internet och telefon ett par dagar. Och när det äntligen funge...

  God Morgon Min Vänner!   Nu är det mer än två veckor sedan jag uppdaterade er om livet på M/V Falstaff. Tiden flyger iväg, på lördag är det fyra veckor sedan jag mönstrade på. I skrivande stund är klockan 06:09, i Sverige 23:09.   Förra v...

  Hej På Er,   Vi är på väg mot Shanghai, tar lots kl 06:25 (23:25 svensk tid) imorgon. Men nog om det. För att ni ska få en liten uppfattning om hur en helt vanlig dag ser ut kommer här Masan i massiv bildform.   Ankomst omkring kl 07:30 ...

  God Kväll, Det är en friskare tjej som sitter framför skärmen denna afton. Klockan är strax 19:00 och jag misstänker att tröttheten smyger sig på om en stund. Mellan Yokohama och Shanghai brassade vi klockan en timme bakåt, men detta fick snäll...