God Middag!

Inser att det var ett tag sedan som jag gjorde en ordentlig uppdatering om liten i magen så därför tillägnar jag detta inlägg till henne/honom.

Jag har börjat gå hos barnmorskemottagningen i Göteborg, Linnéstaden. 

Tyvärr är det mitt i semestertider så det har varit olik kvinnor som jag träffat de två gångerna jag varit där.

Visserligen gör det mig inte särskilt mycket, jag vet ju vad som komma skall.

Det enda som jag vill vara säker på är vart man ringer och vart man åker när det blir dags.

Det vet jag nu, antingen Östra eller Mölndal, man får ringa en s.k förlossningskoordinator som berättar vart man ska och oavsett så är det nära till båda sjukhusen från Nilssonsberg.

Första bm-besöket som vi var på i Göteborg gjorde jag i vecka 35.

Då var SF-måttet 31 cm, hjärtljuden låg omkring 142 slag och min vikt låg på 68 kg.

Liten hade dessutom vänt sig rätt men inte riktigt fixerat sig. Tack-o-lov!

Den lille rackaren har ju legat i säte ett tag men tagit sitt sunda förnuft till fånga och vänt sig till rätta.

SF-måttet i vecka 32 låg på 30 cm, dvs. över medelkurvan eftersom han/hon låg i säte men vid detta besöket hade måttet "normaliserat" sig igen.

Motsvarande besök i vecka 35 med Esther så var SF-måttet 32 cm, hjärtljuden 150 slag.... och min vikt 72 kg!!

Dessutom var kråkan helt fixerad vid den tidpunkten.

Andra bm-besöket i Götet var i vecka 37, alltså förra veckan, och då låg SF-måttet på 32 cm, 140 slag/min men pendlade ömsom uppåt eftersom bebisen levde rövare och min vikt låg på 69 kg.

Med Esther i vecka 37 var SF-måttet 33 cm och min vikt på 73 kg!!! Men hennes hjärtljud vid det besöket var oregelbundna, de pendlade mellan 140-150 slag, vi blev därför skickade till förlossningen för att göra en CTG och kolla så allt var normalt. Det var det men om jag inte missminner mig så var hon också ganska aktiv i magen.

Den här bebisen slår dock alla aktivitetsrekord.

Dessutom har jag förvärkar i stort sett varje morgon, runt 6-tiden si sådär, sen en vecka tillbaka.

Det hade jag inte alls med Esther, men med henne började värkförloppet omkring 06:15 på onsdagsmorgonen den 1:a juli för tre år sedan, visserligen sporadiskt men ändå. (Hon föddes på kvällen kl 22:56)

Min intuition säger mig att bebisen inte kommer ligga kvar tiden ut, det känns helt enkelt inte så.

Esther kom ju en vecka tidigare än beräknat.

Men de allra flesta omföderskor jag pratat med gick över tiden med sitt andra barn.

Jag har lovat mig själv att göra vad jag kan för att slippa detta, vi får väl se om det hjälper. Högst troligen inte... Men det kan ju knappast skada heller med lite extra mycket trappgång, te på hallonblad, bära lådor och andra husmorsknep. Det återstår att se. 

    Så här såg jag ut igår i alla fall. Rund och blek! 

Och lite jämförelsekuriosa: 

  Jag vet, inte de mest smakfulla bilderna men det är bara för nöjes skull.

Är det en gosse mån tro? Ja, jag tippar nog på det, han kommer nog den 5:e augusti.    

Om ni känner för det, ni mina 5-6 tappra läsare, kan ni ju slänga in en gissning i kommentarsfältet på bebisens födelsedag och vad ni tror det blir. Om ni har tid och lust vill säga!

Beräknat datum är den 13:e augusti, tror ni jag går tiden ut? 

Nu ska jag fortsätta på mitt mastodontprojekt, inom en snar framtid kan jag visa er det!!

Puss och Kram

/Matilda

Här gapar det tomt på uppdateringar.

Det beror inte på bloggtorka utan på tids- och intressebrist.

Jag har helt enkelt tagit semester från allt vad dator heter.

I stort sett dagligen på vad jag skulle vilja skriva om, men att ta det från tanke till handling är ett jättekliv.

Ge mig lite tålamod, jag har inte glömt bloggen!

Puss och Kram

-Matilda

God Afton!

Det blir inte många och särskilt inte långa stunder framför datorn dessa dagar.

Jag har så mycket jag vill göra och så mycket som jag också gör att datorn fullkomligt bortprioriteras.

Jätteskönt om ni undrar!

Men jag måste ju få uppdatera er lite i vad som pågår och därför kommer det bli lite tillbakablickar i kommande inlägg och varför inte starta med 1:a juli, Esthers 3-årsdag.

Min fina, älskade lilla (stora) flicka, så här firade hon sin födelsedag!   

Blev väckt av mammas och pappas sång på söndagsmorgonen och ute i köket väntade ett STORT paket!

Inte riktigt vad Esther tänkt sig utan ville hellre äta frukost först, paketet var läskigt.

Men efter jordgubbar med mjölk ute samt uppslutning av mormor och morfar så växte modet och fröken gav sig i kast med sitt paket.

                              Vilken Lycka!

Hon älskar sin röda lilla cykel och cyklar som om hon aldrig hade gjort annat!

    Kusinerna Sigrid och Gösta (med föräldrar) kom på besök och kalasade på glasstårta.

Framåt eftermiddagen bar det av till farmor och farfar. Där väntade paket med nya kläder som genast skulle påklädas och senare en tur till Forsvik på marknad.

Farbror Johan och Ida var också med och toppade dagen med en ballonghäst. 

En toppenfin dag på alla sätt och vis!

När kvällen kom var det en lycklig liten tjej som somnade som en stock, i den här takten cyklar hon utan stödhjulen nästa sommar.   

Esthertycker om att göra sig fin, läppstift dagen till ära.

Upphittat i mormors handväska, pålagt med största precision.   

God Afton!

En solig och härlig dag håller på att gå mot sitt slut.

Esther och Sigrid (Esthers kusin) har lekt sedan lunchtid idag. Klockan sex fick jag tvinga in barnet på middag efter timmar av sol och lek vid sjön och nu, kl sju, ligger hon och sover för natten, tröttare 3-åring får man leta efter. 

Lilla Skruttan min.

Bebisen i min mage ska "bara" ligga kvar där, förhoppningsvis, i sex veckor till. Gärna något kortare tid om jag fick bestämma. I tisdags gick jag in i vecka 34 och jag har börjat räkna ner nu på allvar.

Samtidigt känns det lite vemodigt att det bara är sex veckor kvar, det är en härlig känsla att ha detta livliga busfrö i magen. Måtte han eller hon bara vända sig till rätt inom en snar framtid, något vändningsförsök och verkligen inte något snitt är jag särskilt sugen på att genomgå...

Platsbrist verkar dock inte den här lilla bebisen lida utav för hej-och-hå vad den snurrar omkring och har sig.

  Lite info för den som är nyfiken och så här ser jag ut just nu:

Fortfarande inte lika giganto som jag var när jag väntade Esther vid samma tidpunkt.
Skönt, skönt!

Trevlig Kväll!

God Förmiddag!

Jag sitter i Åsen, dricker kaffe och laddar inför dagens åtagande.

Jag lovar att visa er mina projekt så fort jag känner mig nöjd. 

Dagarna springer fram i sådan rasande takt, på kvällarna när klockan slår si sådär tio så undrar jag alltid vad jag haft för mig under dagen. Den här ledigheten gör mig tids- och veckovill, men det enda som egentligen blir lidande är den lilla listan med "fixar-saker" som ligger i en väska och försöker pocka på min uppmärksamhet.

Jag har det underbart bra just nu.

Men för att inte tappa tråden, midsommarafton 2012: Camillas födelsedag, strålande sol nästan hela dagen, picknick i Bölet, plocka lupiner på Kråk, dansa "små grodorna" vid Göta kanal, midsommarmiddag och drakbygge/drakflygning vid Vätterns strand:

                      Tack för en fantastiskt fin midsommarafton!

Vår drake flög bäst!   

Ha en fortsatt skön vecka!

Puss och Kram

/Matilda

...sitter jag i en soffa i Karlsborg, närmare bestämt hos familjen Nyman och njuter av världens skönaste sommarlov.

Detta här hänt under veckan som gått sedan förra inlägget:

• Torsdagen 14/6 - Besiktning av lägenheten på morgonen, inga anmärkningar.
  Lekträffar med grannbarnen en sista gång. Esther fick en fin present av Emil och Elias.
  
  
• Fredag 15/6 - Packa, stuva, bära, flytta! Mor och far kom med bil och släp, David och Per bar de tyngsta möblerna och på dryga tre timmar hade lägenheten tömts.
  Tidigare under samma dag var Per och "skrev av" kontraktet på lägenheten, han fick då veta att de som ska ta över vår lägenhet gärna tog emot nycklarna tidigare, dvs under fredagseftermiddagen, mot att de själva lejde bort flyttstädningen. "Tack och hej" sa vi, gav dem nycklarna och lämnade vår fina lägenhet, tom och lite, eller ganska mycket, smutsig. Nu är vår Stockholmstid förbi. Ömsom känns det lite sorgligt men allra mest så himla skönt. Jag är så enormt glad, lycklig och förväntansfull på vad som komma skall!!
  
  
• Lördag 16/6 - Jag vaknade och såg framför mig en fin lördag med häng hos Nymans, loppissturer, läsa bok i solen och bara ta det extremt lugnt. 
  Så såg större delen av dagen också ut, fram till 15-tiden ungefär. Per hade varit ute på ärende i Forsvik och jag tänkte inte så mycket mer på det, men med sig tillbaka hade han en påse med ombyte och sa "du kanske vill göra dig i ordning nu, typ ta en dusch och byta om." Jag har aldrig känt mig som ett större frågetecken, gjorde som jag blev tillsagd och en stund senare satt vi i bilen och rullade mot vad jag trodde var Skövde.
  Så fel jag hade, vi hade inte kommit långt förrän Per vände bilen och sa nåt om att han "måste byta skor" och så åkte vi till min mor och far. Där hade jag inte varit under dagen och när vi kom dit hade de satt upp ett stort partytält i trädgården, hängt ballonger, lövat och gjort det fint.
  Jag stod fortfarande som ett fån och fattade inget. När sedan gästerna började trilla in och gratulera mig till min examen började bitarna falla på plats.
  En studentfest för mig hade Per, med back-up från våra föräldrar, ordnat i största hemlighet.
  Han hade inte alls varit i Forsvik utan i Åsen och förberett.
  Jag kan inte i ord uttryck hur överväldigad, glad och rörd jag var av denna tillställning och alla som kom för att gratulera mig. Vilken lycklig dag! Tack alla, och framför allt Tack min Älskade Per.
  Jag blir fortfarande tårögd när jag tänker på det fina talet du höll till mig.
  Om du visste vad jag Älskar dig!   
  
  
• Söndag, måndag och tisdag - Och nu sitter jag här, i en soffa på Strandvägen och kunde inte ha det bättre än det är just nu. Jag har hunnit med att äta smörgåstårta till frukost ett par dagar i rad, gå på tårtkalas i Tibro, läsa ut sommarens första skönlitterära bok, strosa i inredningsbutiker och få tok-mycket idéer till mitt nya hem, äta rökt sik och röding från Klangahamn (ett måste när man är i Kbg) och sist men inte minst invänta eventuellt vattenkoppsutbrott på Esther.
  Hon träffade ju grannbarnen på torsdagen, dagen innan utflytten, och på lördagen ringde Ellen och sa att Emil fått vattenkoppor. Första kopporna kom på fredagen och på lördagen var han fullkomligt nerprickad.
  Jag hoppas att Esther är smittad, då har vi avklarat det sen. Men samtidigt hoppas jag att hon håller sig frisk över midsommar och sin födelsedag 1:a juli. Håll tummarna!!
  Vore ett fint litet minne att ta med sig från tiden som Finntorpsbo för henne, kanske, eller inte.

Ja, en vecka med så många betydelsefulla inslag.
Det känns som att en bättre start på sommaren 2012 får man leta efter!

Puss och Kram

/m

God Afton!

Tänkte göra en bebisuppdatering.

Idag har jag gått 31 fulla veckor, dvs jag går in i vecka 32, om 8 veckor är vår lilla bebis beräknad.

Den lill* är fortfarande aktiv och sprattlar omkring.

Igår var jag hos barnmorskan och hon kände att han/hon låg i säte, inget konstigt med det egentligen, plats finns det gott om. Men nu kan jag ju inte låta bli att stup i kvarten känna om hon/han vänt sig - men icke.

Dessutom har jag börjat kalla det lilla barnet för "hon", fast jag hela tiden varit övertygad om att detta är en liten gosse. Men nu är jag inte lika bergsäker längre.

Hjärtslag: 148 slag/min

SF: 30 cm

Eftersom bebisen ligger i säte blev tydligen SF-måttet lite över normalkurvan, det är därför inte så konstigt heller att jag har så ont i mina revben. Igår var jag rent av öm när barnmorskan tog måttet, hon sa att bebisen tar spjärn med benen och trycker uppåt med sitt lilla huvud på min revbensbåge. Det är precis lika skönt som det låter.   

Med Esther i v. 32 var SF-måttet 29 cm och hennes hjärtslag låg på 142 s/m.

Men enligt journalen låg SF-måttet med Esther strax under normalkurvan i stort sett hela tiden.

Hur det nu är möjligt att 30 cm då kan ligga över normalkurvan?

Nåja, det var bara lite kuriosa.

Så här ser jag ut:

Vi hörs snart igen!

/m