Imorgon gäller det, 08:30-12:30 skriver jag årets första tenta.

Ett litet smakprov på vad jag förväntas kunna:

 
Bunkerbåten Minioil skall leverera bunker till fartyget Atlas som ligger för ankare i närheten av Vinga i Göteborgs skärgård. Då det är fem kabellängder mellan fartygen låser sig rodret i position hårt styrbord på Minioil. Kort efter detta inträffar en ”blackout” på bryggan. Befälhavaren - Oscar på Minioil erhåller även han en ”blackout” och är övertygad om att fartyget kommer att förlisa. Befälhavaren försöker att ringa till MRCC med hjälp av miniräknaren och börjar att ropa Mayday och Pan Pan om vart annat. Fartygets styrman - Leif övertar befälhavarens uppgifter.

Vädret på platsen är kav lugnt och utan dyning.  Fritidsfartyget S/Y Halleluja befinner sig i området och ser befälhavaren som viftar hysteriskt med armarna på poppen. Oscar lyckas med herrens hjälp att göra sig förstådd och enas med befälhavaren på S/Y Halleluja om påbörja bogsering mot Göteborgs hamn.  Befälhavaren på S/Y Halleluja hävdar efter att Minioil ligger till hamn att han har rätt till bärgarlön. Är detta påstående riktigt? 

Ångest? Hur kan ni tro något sådant?  

/m

God Kväll Gott Folk,

Det är veckan före tentor. I sedvanlig ordning är det mycket att göra. Men, denna onsdag har levererat goda resultat.

Låt se:

Muntlig presentation i english communication - Check!

Skickat in Damage Report i samma kurs         - Check!

Avklarat alla obligatoriska moment                 - Check!

Godkänd uppkörning i ECDIS                          - Check!

Fortfarande kaos här hemma                         - Check!

Skämmer bort mig efter en lång skoldag (12h) - Check! 

Ja, det var allt jag hade att tillägga denna afton, dags att fortsätta med juridiken.

Ta hand om er!

/m

(PS: ECDIS - Elektroniska sjökort. Men det har jag nog redan nämnt vid det här laget. DS)

God Middag!

Ursäkta några dagars tystnad.

Jag ska försöka återkomma senare under dagen. Eller kanske i morgon.

Men just nu sitter jag i skolan och ser extremt viktig och upptagen ut.

Det är säkert! Jätte.Viktig Verkligen. #motivationsdipp

/Matilda

God Förmiddag!

Ursäkta min tystnad. Jag har haft ett par kvällar sysselsatta med fix av den nya datorn, lägg därtill studier och tidsrymden för bloggen minskar.

Det är lördag, jag unnade mig sovmorgon. Lyx!

Klev ur sängen med ett strålande humör. Gjorde morgonkaffe, och den sedvanliga frukostmackan.

En ny macka senare och äntligen position intagen, här kommer jag nog kura ett tag.

Much to do!

Vi hörs lite senare!

/m

En dag som idag längtar jag ut, längtar bort.

/Matilda

Hej på er.

Första dagen på läsperioden - så skönt med normal vardag!!

Nu har jag varit ledig tillräckligt länge.

På agendan i afton:

Frysfyllning!

-m

Från kursstart känns det som en evighet.

Tentorna är så långt fram, inte har man en tanke på dem.

Allt, eller i alla fall nästan allt, däremellan är en transportsträcka.

Och sedan, en vecka INNAN tentaveckan, då kickar paniken in. 

Man pluggar, pluggar, pluggar. Och pluggar lite till.

Glömmer att äta, hinner inte sova, är vrålhungrig och ap-trött när klockan är... oj, oj, 03:15.

Sedan kommer den hysteriska veckan, självaste tentaveckan.

Vid det laget är hjärnan rätt mör, men samtidigt ändå skärpt. Man är taggad och samtidigt så matt, vill bara få det gjort.

Och sedan sitter man här. Allt är klart nu.

Bara dags att reda ut det lilla kaos som finns runtomkring en, det man helt bortsett ifrån under några dagar.
 Där, precis där, i startgroparna för att reda ut befinner jag mig i skrivande stund.

Nöjd, trött, glad, matt, inte så hungrig (kanske lite kaffesugen?), lättad, stressad, avslappnad.

Ett känslomässigt virrvarr, allt på en gång.

Exakt DÄR, bakom bordet, på soffan, har min rumpa befunnit sig, med undantag av sammanlagt 11 timmars skrivning, under mer eller mindre en veckas tid. Så gott som oavbrutet.

Sömnsnittet: 4 timmar per natt

Matintaget: Först ingenting och sedan, runt 18:30  - enormt! Mycket pasta/nudlar/Ägg och smörgås.

Kulinariska läckerheter eller hur!

Kaffemängd: ...? Ja vi pratar ju i litermått. Utan överdrift. Per dag alltså.

Magens status: Tro det eller ej, förvånansvärt bra!

Matilda just nu: Jag tar julledigt, garanterar återkomst efter nyår.

Då vänder vi blad, och lämnar 2013 bakom oss.

Tack för den här terminen Chalmers - I love You after all!

Nämen Hällå Där!

Herre Jisses, det var INTE igår jag var här och kokade ihop ett par meningar.

Ja, ja. Vad göra?

En mörk fredagsmorgon, under en fantastiskt stjärnhimmel, kl 04:30 den 1:a november firades jag, kapten och överstyrman ner i MOB-båten (MOB = man over board). Detta var från vår ankarplats utanför Sundsvall och ca 15-20 minuter senare stod kapten, jag och min jätte stora väska på landbacken.

Där och då slutade äventyret på Tarnbris. Tårar fälldes av trötthet, lycka och sorgsenhet.

99 dagar ombord,från strålande sommardagar till en annalkande höst, och nästan lite vinterkänsla, har passerat under min tid där.

Mycket skratt, nyvunnen kunskap och viktiga kontakter är bara några inslag som jag har med mig.

Idag, tre veckor senare, sitter jag åter framför datorn, plöjer genom papper eller hänger över sjökort och radarbilder.

Skolan lät inte vänta på sig. Långt ifrån.

Det känns mer eller mindre hysteriskt att kastas in i detta tempo efter månader av frånvaro.

Hjärnkontoret går på högvarv. Skolmässigt pratar vi nu.

Men det mesta är sig likt, mer eller mindre.

Barnen går på dagis mellan 8-15 varje dag, Per jobbar vid sin dator och katten sover i stort sett hela tiden.

Ok, i ärlighetens namn, det har väl varit lite besynnerligt. Jag har kommit hem till en vardag som inte var vardag när jag mönstrade på.

Edith var fortfarande liten bebis (i mina ögon) och Esther var, då som nu, pratglad och trotsig 3-åring.

Men efter hemkosten märker jag hur dessa två flickor blivit större och förändrats.

Esther är visserligen fortfarande stans största pratkvarn, men betydligt mer vältalig och använder ord som hon inte gjort tidigare. 3-års-trotsen har lugnat ner sig men en ny typ av trots tagit form. Den av mer utstuderat slag.

Nu är hon medveten om att hon gör fel, och hon gör det med vilja.

Edith har inte bara vuxit på längden, fått fler tänder och lärt sig nya ord. Hon visar även STORA tendenser till ett humör utan dess like.

Tänk att två barn kan vara så olika!? Älskade ungar!

Och bara en sådan sak som att jag inte riktigt bott in mig i lägenheten. (Inflytt var 1 juli, mitt i semestern, och påmönstring 25 juli)
Nu börjar den kännas som ett inbott hem, för ett par veckor sedan var det lite si och så med den saken..

Att dessutom pendla med kollektivtrafik till skolan, också helt nytt och fortfarande lite ovant.

Promenadavstånd och Älvsnabbare (båt) var jag ju grymt bortskämd med tidigare.

Men jag är Glad. Så glad över att få vara hemma igen. Glad över att få träffa min fina familj dagligen och skolan, hur tufft det än känns, så är det kul och nyttigt att få aktivera hjärncellerna.  

Och Tarnbris anlöper Göteborg tillräckligt ofta för att jag ska få chansen att åka ner och hälsa på om eventuell abstinens uppstår.

Borta var verkligen så långt över mina förväntningar - bra alltså - men är hemma alltid Bäst!

Per och Esther har satt året glögg, Edith bistår med sitt sällskap.

En kvällstur på cykel till kyrkogården på allhelgonadagen, tyvärr är mobilen inte optimal att fota med i mörker..

Marvin håller mig sällskap när jag pluggar. Han tycks ha längtat efter sin matte, viker inte gärna från min sida vare sig det gäller plugg eller nattetid. Dvs. han sover bokstavligt talat PÅ mig. Katt!

Lång dag i skolan med navigationssystem åtföljs av god middag. Här; Edith äter hemlagad sushi. Sedan blir det bad medan jag sitter bredvid och sjunger alla sånger jag kan ur sångboken. Och när kvällen kommer blir det välförtjänt vuxentid.

Och idag har glöggen silats, nu skall den stå till sig en vecka.

Det börjar vankas jul hörrni!

Ni vet ju vad jag tycker om den saken!! HURRA!

Puss och Kram

/Matilda