God Morgon Gott Folk!

Det är onsdag och halva veckan har snart passerat.

Det tycker jag är rätt skönt.

I ärlighetens namn börjar veckorna bli allt segare och jag börja känna av hemlängtan lite då och då. Mest för att det är så hörstfint nu, det är toppenväder att vara ute i, och det är vi också. Men det är svårt att vara någonstans.

"Hemma" känner man skog och mark nästan utantill, vet vart man vill gå och hur det är, men här vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen. Närmsta "naturområde" är en fin (om man bortser från all skit, skräp och klotter utmed den) promenadstig och efter att ha gjort den typ 150 gånger börjar det bli rätt uttjatat.

Jag vill ha tivedsskog, junker jägares sten, vittsand, kohagen i Bölet, solnedgång över vätternviken och Vaberget, Vanäs fyr, you name it. I sådana lägen är förorten jävlgt dryg, när man längtar efter det som bara finns på en plats

Så, nu har jag gnällt av mig lite. Känns det lite bättre faktiskt.   

Ja, igår besökte vi äntligen Skogsgläntan och fick en liten inblick i en av Enskede/Årsta/Vantörs populäraste förskolor. (Om ni undrar så heter stadsdelen så, kan vara en aning förvirrande.)

En ganska liten förskola, 45 st barn i åldrarna 0-5 år som var uppdelade på två avdelningar - Knyttebo (0-3år) och Trollebo (3-5år).

Lena, som "chefen" hette, mycket trevlig och tillmötesgående, visade oss runt på avdelningarna.

Hon berättade om olika aktiviteter för barnen, projekt som de genomfört under hösten och presenterade oss för samtliga i personalen.

På förskolan lagades all mat i deras egna kök, man jobbade mycket med fotografering av olika aktiviteter och dokumentation av barnens utveckling. Jag fick en känsla av att varje barns individuella egenskaper och behov fick komma till tals genom alla fotografier och bilder som hängde på väggarna.

T.ex så var det en liten pojke som älskade att åka rutschkana och då hade tagit typ tre olika bilder på honom när han gjorde det, hängt upp så att allt kunde se att det var hans favoritsysselsättning. Även så att föräldrarna kunde ta del av vad den här lille killen gillade att göra på dagis. Något som jag tycket verkade vara positivt.

Vad mer.. jo, de var helt nerutrala i frågan om religiositet, språkbruk och andra pedagogiska inriktningar - en helt valig förskola, som Lena uttryckte det. Även om det fanns barn som hade annat modersmål än svenska, så var det svenska språket som gällde med några få undantag på de större barnens avdelning.

På det stora hela så verkade den här förskolan mycket mysig. En liten, trygg plats att lämna sitt barn på och veta att hon skulle bli ordentligt omhändertagen och få komma till uttryck på sitt eget sätt.

Men så hade de ju heller inga platser förrän i augusti 2011. Så... ja, vi får nog helt enkelt leta vidare och se vad vi kan hitta. Så nu vet ni lite om gårdagens besök.

Idag ska vi nog inte göra så mycket. Jag ska baka tortillabröd för ikväll är det mexican style som gäller. Jag har hittat en massa goda grönsaksröror i en av mina vegetariska kokböcker som kommer passa perfekt till. Avocado, chili, tomat, paprika, bönor, salsasåser, massa godis och så lite starkt! Det ser vi fram emot!

Vi hörs lite senare!

Kram på er